Vilket parti har den bästa NPF-politiken? Det vill vi ta reda på! Därför har vi ställt åtta angelägna frågor till de etablerade politiska partierna i Järfälla.
Här nedan kan man se vad de politiska partierna har svarat på våra åtta brännheta frågor inför valet. Imorgon börjar vi berätta om svaren i ett antal inlägg på Facebook. Så håll koll, det hjälper dig att göra ett välinformerat val den 11 september!
Följ oss på Facebook: Startsidan – Attention Järfälla-Upplands Bro
Fråga 1
Bör Järfälla etablera en egen resursskola för elever med NPF? Varför/varför inte?
BAKGRUND: Resursskola är en skola för elever som har större behov av särskilt stöd än de får i en vanlig skola. Idag finns ingen sådan skola i Järfälla, utan elever med behov av resursskola tvingas resa till andra kommuner eller nekas denna insats. Enligt kommande justeringar i skollagen kommer det att bli tydligare och enklare för kommunala huvudmän att bedriva resursskolor.
C:
Centerpartiet tycker att det är viktigt att alla elever, oavsett ålder, kön eller funktionsnedsättning, ska lyckas i skolan. I nuläget har elever med särskilda behov pendlat till skolor i andra kommuner, därför tycker vi att det är en självklarhet att resursskolor ska etablera sig i Järfälla. Centerpartiet Järfälla vill se till att inkluderingen fungerar som det är tänkt. Därför vill vi att skolan får utökade resurser för att detta blir genomförbart och med den kvalitet som ger eleverna trygghet och studiero.
Rent generellt vill Centerpartiet förbättra funktionshinderpolitiken i Järfälla. Vi vill att kommunens Tillgänglighetsråd ersätts av ett Funktionsrättsråd som på ett mer konkret sätt ger funktionsrättsperspektivet ett större inflytande och att dialogen med funktionsrättsorganisationer förbättras. Vi vill se ett funktionsrättsperspektiv i de beslut kommunen tar liknande barnperspektivet
Idag har Järfälla en resursskola utformad för barn i grundskoleålder med omfattande skolsociala och behov, till exempel omfattande frånvaro och sociala svårigheter. Denna satsning är ett samarbete mellan socialförvaltning och barn och ungdomsförvaltning. Skolan är belägen som en del av Fjällenskolan i Viksjö, Järfälla. Barn är olika med olika intressen som även lär sig på olika sätt. Utifrån min egen erfarenhet som verksam lärare tror jag att genom att individualisera läroplanen efter eleven kan elev exempelvis läsa sina favoritämnen samtidigt som anpassad studiegång sätts in som extra insats.
KD:
Ja, Järfälla bör etablera en egen resursskola för elever med NPF. Barn som har svårt att koncentrera sig i skolan ska få mycket hjälp. Det kan handla om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Särskilda resursklasser eller undervisningsgrupper ska erbjudas på varje skola. I Järfälla vill Kristdemokraterna återstarta Resurscentrum. Det var tidigare en skolenhet med särskilt utbildad personal och egen rektor, men skolan togs bort av besparingsskäl. Den behövs! Det viktiga är rätt kompetens och resurser kring varje barn.
M:
Det är viktigt att möta alla elever utifrån varje enskilt och unikt behov och för att göra detta krävs att kommunens skolor har en hög nivå när det kommer till både fysisk utformning och lärarnas kompetens. Vi vill säkerställa att varje kommundel har en skola som erbjuder särskilt hög kompetens när det kommer till elever med större behov och en hög nivå av NPF-anpassning.
MP:
Vi ser positivt till en resursskola i kommunens regi för elever som har grava svårigheter där det särskilda stödet inte räcker till. Frågan om en egen enhet eller om den ska ligga i en befintlig enhet måste nog utredas av experter. Vi i MP menar att alla barn ska få utvecklas till det bästa de kan efter sina förutsättningar- det kräver speciella lösningar och resurser utifrån varje individs behov och förutsättningar.
V:
Ja. Det behöver finnas flera olika typer av miljöer och skolformer för elever efter deras behov. Det har tidigare funnits en resursklass på Tallbohovskolan som idag tyvärr är nedlagd. En sådan skulle behöva startas upp igen, och möjligheterna för att starta en resursklass borde ses över på varje skolenhet.
S:
Sedan hösten 2020 har Järfälla en resursskola vid Fjällenskolan för elever som tidigare har placerats vid externa skolor. Grunden till beslutet var att Järfälla årligen har haft omkring tio elever som placerats på externa behandlingsskolor. Det är alltså skolor som erbjuder undervisning, behandlings- och förändringsarbete för barn, ungdomar och deras familjer. Innan resursskolan vid Fjällenskolan startades flyttades eleverna från sina sammanhang i Järfälla för att placeras utanför kommunen, vilket inte var optimalt. Den välbekanta miljön och de sociala strukturerna underlättar för många.
Vi vill kontinuerligt utvärdera behoven som finns av skolplatser i kommunen. Målet är att alla barn och unga i Järfälla ska få bästa möjliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan. Det kräver att vi nyttjar våra resurser på ett så effektivt sätt som möjligt utifrån den kunskap som finns om elevernas lärande. För att bättre möta behov som finns är vi därför inte främmande för att vidga uppdraget för den befintliga resursskolan vid Fjällenskolan.
SD:
Vi anser att elever med NPF ska erbjudas stöd i den ordinarie undervisningen, men när det inte fungerar ska undervisning i mindre grupp erbjudas med anpassning till dessa elevers förutsättningar och behov. Vi vill även satsa på elever med NPF så att de främjas i sin utveckling och i sitt lärande. Sverigedemokraterna Järfälla är därför för att etablera en resursskola för elever i behov av särskilt stöd.
L:
Liberalerna har under mandatperioden drivit igenom att den nya skolan på Barkarbyfältet ska ha NPF-profil. Men för oss är det också viktigt att kompetens kring NPF finns på alla skolor så att det skall vara möjligt för elever och vårdnadshavare att känna sig trygga med skolmiljön, även om de inte väljer skolan med uttalad NPF-profil. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla skolornas kompetens kring NPF.
Fråga 2
Hur vill ni utveckla kommunens särskilda undervisningsgrupper?
BAKGRUND: Idag finns alltför få platser i särskild undervisningsgrupp för barn och ungdomar med NPF. Undervisning i helklass är inte alltid ett alternativ, och då är det viktigt att kommunen erbjuder andra undervisningsformer. Det faller då på varje enskild skola och rektor att utforma undervisningen, ofta med alltför begränsade resurser och otillräcklig kunskap om ämnet.
C:
Vi vill se till att skolan får utökade resurser för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte uppnå fullständiga betyg och gymnasiebehörighet. Skolan ska ha ett tydligare och större ansvar att utreda och ta fram handlingsplan för elever som inte klarar kunskapskraven. Det ska finnas en kurator i varje skola som är tillgänglig alla skoldagar.
Elever som är i behov av särskilt stöd ska kunna få det tillgodosett på den skola elev går på. Målet är att föra in central grupp med särskild inriktning s.k. (CSI) på skola som elev befinner sig. På så sätt exkluderar man inte elev från sin skola, utan hen blir bara placerad i mindre grupp men följer grundskolans läroplan. Centerpartiet i Järfälla vill stärka resurser med fler specialpedagoger som besitter den specialpedagogiska kompetensen, på så sätt kan undervisande lärare få rätt verktyg med att anpassa lektion och lektionsuppgift utifrån det behov elev behöver.
KD:
Kristdemokraterna vill ha fler platser i särskild undervisningsgrupp för barn och ungdomar med NPF. Särskilda undervisningsgrupper ska erbjudas på varje skola.
M:
Moderaterna ser positivt på att utveckla de särskilda undervisningsgrupperna. Ett sätt att göra detta är genom att arbeta ytterligare med nivågruppering och enskilda förutsättningar. Vi behöver alltid utgå från varje elevs förutsättningar och fallenheter om de ska lyckas och för Moderaterna är det viktigt med en nära dialog med föräldrar kring barnets skolgång. Särskilt viktigt är det när ett barn har särskilda behov. Föräldrar ska i så stor utsträckning som möjligt kunna påverka sitt barns skolgång och det upplägg som passar bäst för varje enskild elev. Ytterst handlar det om att varje barn ska få en bra start i livet och ges möjligheter att nå sin fulla potential.
MP:
Svar: Särskilda undervisningsgrupper fungerar för vissa men inte för alla, här finns inte en enkel lösning. De särskilda undervisningsgrupperna behöver resursförstärkas men också en kontinuerlig utvärdering av vad som fungerar för varje individ, det specialpedagogiska resurserna stärkas centralt i kommunen för att vara ett stöd som arbetar aktivt i dessa grupper förutom skolans egen specialpedagogiska kompetens och elevhälsoteam.
V:
Det behöver satsas mer på att ge förutsättningar för elever med NPF att klara skolgången och komma ut som hela individer efter skolan. Det är viktigt för individen och samhället i stort. Det som detta handlar om är att finansiera verksamheten som finns fullt ut, och se över möjligheten att utvidga den samt expandera till fler enheter. I slutändan handlar det om ekonomi. Vi vill ge kommunens särskilda undervisningsgrupper de ekonomiska förutsättningar de behöver.
S:
Ett generellt problem i Järfälla är att det gjorts stora nedskärningar på skolan under den senaste mandatperioden. Skolorna har inte fått tillräckligt med resurser för att täcka sina kostnader. Det innebär att det har behövt göras nedskärningar och hårda prioriteringar. Tyvärr innebär det ofta att mer kostnadskrävande insatser får stå tillbaka.
Vi vill stoppa nedskärningarna på skolan, vilket skulle möjliggöra för rektorerna att bättre möta de behov som finns inom verksamheterna. Vi är även öppna för att utvärdera behoven av kompetenshöjning inom NPF för verksamheterna. Vi tror att det är bäst att ge rektorer och pedagoger verktygen de behöver för att bedriva skolverksamheten, snarare än att politiken ska in och detaljstyra.
SD:
Som nämnt under tidigare fråga vill vi i Sverigedemokraterna ge elever med NPF stöd utöver den ordinarie undervisningen. När det inte fungerar ska undervisning i mindre grupp erbjudas med anpassning till dessa elevers förutsättningar och behov. Skolors pedagogik präglas ofta av mycket självstudier och grupparbeten vilket lägger stort ansvar för inlärningen på eleverna själva. Denna typ av pedagogik kan elever som har studievana och är studiemotiverade möjligen hantera, medan de elever som är omotiverade eller har särskilda behov kommer i kläm. Vi vill se fler lärarledda lektioner samt satsa på elever med särskilda behov så att de får bättre förutsättningar att lyckas i skolan
L:
Vi har under mandatperioden återinfört små undervisningsgrupper, samt gett barn- och ungdomsförvaltningen i uppdrag att göra en översyn av de särskilda undervisningsgrupperna. Varje skola har ett ansvar att vid behov inrätta särskilda undervisningsgrupper, men det finns även
några kommunövergripande undervisningsgrupper som samlar kompetens kring specifika områden. För oss är det därför viktigt att göra en översyn för att kunna veta hur vi på bästa sätt kan förstärka de
särskilda undervisningsgrupperna såväl på enskilda skolor som kommunövergripande.
Fråga 3
Hur vill ditt parti stötta elever, hem och skola där eleven hamnat i problematisk skolfrånvaro? Är ni t ex för eller emot vitesföreläggande mot vårdnadshavare till s k hemmasittare?
BAKGRUND: Tre av fyra elever med hög skolfrånvaro kan ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Barn och unga med autism eller adhd har det svårast i skolan. Närmare sju procent av alla elever i gymnasieskolan har problematisk frånvaro, enligt Skolverket. Hur stor andel av dem som har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är inte känt men det finns indikationer på att det kan vara så mycket som 75 procent.
Källa: Habilitering & Hälsa, Region Stockholm (https://www.habilitering.se/fakta-och-rad/temasidor/skola-och-npf/manga-med-hog-franvaro-har-npf/)
C:
Här tror vi att krav på tydligare ansvar att ta fram handlingsplan och ett större ansvar för uppföljning och också kurators närvara på ett bättre sätt kan fånga upp elever som hamnat i problematisk skolfrånvaro. Centerpartiet vill att varje skola ska ha ett elevhälsoteam för att snabbare fånga upp elever som inte klara skolgången. Att vitesförelägga föräldrar till hemmasittare är inte lösningen, genom att utveckla och stärka verksamheten för ungdomshjälpen kan hemmasittare sökas upp och få stöd att hitta motivationen. Ungdomar som inte klarar skolan växer upp med en känsla av utanförskap. Centerpartiet vill att två lärarmodellen införs i skolor i utanförskapsområden.
Centerpartiet i Järfälla är emot vitesföreläggande mot vårdnadshavare s k hemmasittare. Centerpartiet vill satsa på skolornas elevhälsoteam där man i skolan kan fånga upp elever i tidigt skede som riskerar att hamna i utanförskap. Tillsammans med en stark Eht med yrkesprofessioner som ingår i det teamet exempelvis, skolsköterska, kurator, specialpedagog etc är målet att få en dialog med barnets vårdnadshavare för beslut av rätt insats eller åtgärd. Med föräldrarnas samtycke kan skolan bli en länk till andra myndigheter som t ex socialtjänst för att elev inte ska falla efter.
KD:
Samarbetet mellan hem och skola är mycket viktigt. Dialog mellan barnens föräldrar och skolans personal är en förutsättning för en fungerande skola. När det finns tillit mellan föräldrar och skola kommer trygghet att finnas och resultat att förbättras.
För att bygga tillit och säkerställa de bästa förutsättningarna för varje barn vill KD anställa hem- och skola samordnare. Vi vill starta på en skola. Elever med hög frånvaro hoppas vi kan ha nytta av denna åtgärd. Kristdemokraterna är emot vitesföreläggande mot vårdnadshavare till s k hemmasittare. Rätt diagnos och rätt kompetens kring varje barn är centralt.
M:
Att alla elever klarar skolgången är en mycket viktig åtgärd för att ge alla en bra start i livet. Vi har under mandatperioden gjort riktade insatser för att få hemmasittare att komma tillbaka till skolan och vi har drivit riktade insatser inom ramen för kommunens aktivitetsansvar. Vi ser också behov av att fortsätta utvecklingen av såväl samarbetet mellan skolan och socialtjänsten och utveckla möjligheten till hem- och distansundervisning.
MP:
Problematisk skolfrånvaro är ett stort problem oavsett NPF eller ej men här behöver KAA- det kommunala aktivitetsansvaret, socialtjänsten, BUP samt resurstemat inom grundskolan ha ett mobilt EHT-team som fångar upp problematisk skolfrånvaro fort så att det inte eskalerar. Forskningen och bla Specialpedagogiska myndigheten menar även att om eleven är borta mer än tre veckor blir det svårare att hitta en lösning som gagnar elevens skolframgång vilket kräver en del av vårdnadshavaren. Vi har ju skolplikt för grundskoleelever och då är det samhällets och vårdnadshavarens skyldighet att samverka med det mobila EHT-Teamet för att få eleven till en skolgång som anpassa efter dennes behov, där kanske en resursskola kan vara en lösning, särskilt stöd eller en särskild undervisningsgrupp en annan.
V:
Vi är emot vitesförläggande. När en elev hamnar i problematisk skolfrånvaro hamnar oftast hela familjen i kris. Det blir en kamp om överlevnad och då måste man ibland välja bort skolan för en tid. Då kan man inte ge vitesförläggande och sätta på ännu mer negativa ekonomiska incitament. Det dessa elever behöver är en handlingsplan med kortsiktiga, uppnåeliga mål. För att kunna nå en långsiktig lösning. Skolan behöver tillsammans med hemmet ta fram en sådan handlingsplan och arbeta tillsammans, med varandra, inte mot varandra.
S:
För oss är det prioriterat att förstärka samverkan mellan socialtjänst och skola för att minska problematisk frånvaro och skolk. Vi tror att det är genom förebyggande arbete som vi kommer kunna göra störst skillnad. Vi ser stora behov av att elevhälsan får mer resurser för att kunna arbeta med den här frågan. Vi vill därför formulera tydligare riktlinjer för elevhälsans utformning. Men återigen är resurserna till skolan ett problem. När skolorna inte får tillräckligt med resurser för att täcka sina kostnader innebär det att nedskärningar och håra prioriteringar har behövt göras. Vi vill stoppa nedskärningarna på skolan, vilket skulle möjliggöra för rektorerna att bättre möta de behov som finns inom verksamheten.
SD:
Vi är för skolplikten och med det är vi också för repressalier om man försummar sin plikt mot resten av samhället. Det kan finnas lägen där vitesföreläggande är ett korrekt verktyg. Men det handlar mycket mer om vårdnadshavarens beteende än eleven i fråga. En frånvarande elev kan skolka även om vårdnadshavaren har gjort allt som kan begäras av denne. Det är ju ett läge där vite mot vårdnadshavaren inte gör något nyttigt för någon part. Det är således långt i från en quickfix för alla sammanhang. Det måste finnas fler verktyg i verktygslådan än bestraffning. Vi anser att det är bättre med mer flexibilitet i pedagogiken i skolan än straffåtgärder mot vårdnadshavare.
L:
Liberalerna har tagit initiativ till ett samarbete mellan socialförvaltning och och barn- och ungdomsförvaltningen för att bättre kunna arbeta med elever med problematisk skolfrånvaro. Vi har också infört en årlig uppföljning av arbetet med problematisk skolfrånvaro, som presenteras för Barn- och ungdomsnämnden för beslut om åtgärder. Vi har även tagit initiativ till att ta fram ett handlingsprogram för elever med särskild begåvning, en tidigare förbisedd grupp med väldigt stor andel med problematisk skolfrånvaro. Däremot är vi mot vitesföreläggande för vårdnadshavare. Vi tror inte det är rätt väg att gå. Snarare en ökad samverkan mellan hem och skola.
Fråga 4
Majoriteten av elever med autism når inte gymnasiebehörighet. Hur vill ditt parti komma till rätta med det?
BAKGRUND: Enligt Autism- och aspergerförbundets Novusundersökning låg det nationella genomsnittet på 64% som inte nådde behörighet 2021.
C:
Att skolan ska få mer resurser för att utöka antal timmar för läxhjälp utanför skoltid och att Järfälla kommun inför obligatorisk sommarskola för alla elever som riskerar att inte klara av kunskapskraven i årskurser 7-9. Barn med autism är i behov av stöd och olika typer av undervisningsform och i många fall av speciallärare eller en lärarassistent. Skolan ska dessutom få utökade resurser för att anställa stödpersonal för undervisning av elever som är nyanlända så dessa.
Vi vill att skolans tydligare ansvar för handlingsplaner och uppföljning samt att skolan får mer resurser för att utöka antal timmar för läxhjälp utanför skoltid och att Järfälla inför obligatorisk sommarskola för alla elever som riskerar att inte klara av kunskapskraven i årskurser 7-9 ska öka elevers unika möjligheter.
KD:
Gymnasiebehörighet för elever med autism är nog den svåraste frågan i denna enkät. Barn och ungdomar med autism är troligen de som har störst nytta av resursskola med små grupper och kunnig personal. I Järfälla vill Kristdemokraterna återstarta Resurscentrum, se fråga ett.
M:
Oavsett en elevs unika behov så ska skolan alltid kunna möta eleven på rätt sätt. Det är viktigt att skolan är uppdaterad med den senaste forskningen och rätt verktyg. När nya lokaler byggs är det viktigt att ha med NPF-perspektivet i utformning av de fysiska miljöerna. Historiskt sett har för lite gjorts för att möta elever med särskilda behov i den fysiska skolmiljön. Detta vill vi ändra på.
MP:
Det finns goda exempel, där man lyckats och där bör man titta på framgångsfaktorerna, Specialpedagogiska myndigheten har en bra handledning och skrifter samt mycket handlar specialpedagogiska kunskaper hos lärarna men också hur lokaler är utformade. Kunskaperna finns men vi behöver som kommun använda dessa för att hitta en så bra lösning för varje individ.
V:
Först och främst måste stöd ges tidigt i skolan för att lägga en akademisk grund. Det vill säga ge varje elev grundläggande ämneskunskaper. Stöd som ges tidigt har större påverkan och kan förhindra att eleven hamnar i en negativ spiral akademiskt men framförallt socialt bland sina klasskamrater. Här behövs mer göra framförallt på mellanstadiet, som är en kritisk utvecklingstid för socialt samspel. Det behöver finnas personal som kan agera social/kommunikativ tolk, som i samspel med eleverna hjälper dem att förstå varandra. Därefter behöver skolmiljön ses över för att anpassas efter elevernas behov.
S:
Grundläggande är att skolorna får resurser att möta de behov som finns i klassrummen. Idag ser det inte ut så. Till följd av att skolan inte fått tillräckligt med resurser för att täcka sina kostnader och att skattepengar avsedda för skolan har slösat på annat har det behövt göras nedskärningar. Många gånger innebär det nedskärningar på extra stödinsatser, på elevhälsa och att undervisningsgrupperna blir större. Det här gör det naturligtvis svårare för elever i behov av särskilt stöd att klara skolan.
Vi vill sätta stopp för nedskärningarna i skolan och säkerställa att pengarna avsedda för elevernas undervisning också stannar i klassrummen, inte slösas bort eller försvinner iväg i vinster. Därutöver är vi inte främmande för att göra särskilda och kompletterande punktinsatser för att öka kompetensen inom verksamheterna, om ett sådant behov skulle finnas.
SD:
Autism är både en förbannelse och en styrka i många individers liv. Vi anser generellt att samhällets egen svaghet till att anpassa sig till olika infallsvinklar syns tydligt när det möter individer som ofta har svårt att bryta sina egna mönster och arbetsformer. Problemet kommer tillbaka till att enorma resurser i skolan har tagits in anspråk för integrationsfrågor istället för utbildning. Vi i Järfälla har bland annat pekat ut att hemspråksundervisningen ligger många miljoner över de krav som ställs på kommunen i från staten. Vi vill flytta fokus och resurser från områden som vi anser har begränsad nytta för eleverna och istället fokusera på mindre klasser och mer flexibla inlärningsformer. Har en lärare 30 elever och bristande planeringstid så är det svårt att hitta stabila former för elever mer Autism. Och det syns i de dåliga resultat som skolan har i att utbilda elever mer Autistisk personlighet.
L:
Skolans viktigaste uppdrag är att se till att eleverna uppnår målen. Och det ansvaret måste vi tillsätta resurser för att de ska klara. Flera av åtgärderna som nämnts ovan kommer att öka förutsättningarna för en ökad måluppfyllelse, även för elever med autism.
Fråga 5
Hur vill ert parti stötta det förebyggande arbetet för elever med NPF? Hur vill ni t ex använda och utveckla elevhälsan, och hur vill ni stärka skolpersonalens och socialtjänstens kompetens gällande NPF?
BAKGRUND: Omkring 75 procent av skolorna i Sverige är inte ”good enough” när det gäller att bemöta och inkludera elever med NPF. Det visar resultat från Inclusio, ett kartläggningsinstrument framtaget för att skolpersonal på ett systematiskt sätt ska kunna kartlägga hur grundskolan fungerar och aktivt arbetar kring inkludering för elever med NPF. Det finns bland annat en självupplevd kunskapsbrist bland personalen, även hos speciallärare som anser att de saknar rätt utbildning för att kunna arbeta förebyggande.
Källa: Habilitering & Hälsa, Region Stockholm (https://www.habilitering.se/fakta-och-rad/temasidor/skola-och-npf/manga-med-hog-franvaro-har-npf/)
C:
Elevhälsoteamen i Järfälla måste stärkas och varje skola bör ha en egen Eht team, på så sätt kan man ha ett förebyggande arbete gällande alla skolelever. För elever med NPF krävs att specialpedagoger är insatta i verktyg, medel men också olika undervisningsmiljöer. Detta för att kunna stötta klass och undervisande lärare som undervisar barn med NPF. Skolvärlden ser inte ut som för 20 år sen, och barn idag lär sig på olika sätt, av den anledningen krävs det att skolan och verksamheten anpassar sin verksamhet efter de behov som finns.
Centerpartiet Järfälla vill att det ska finnas en kurator i varje skola som är tillgänglig alla skoldagar och att det ska finnas ett elevhälsovårdsteam i varje skolan i Järfälla.
KD:
Det behövs mycket utbildning kring NPF och hur man arbetar förebyggande. Därför vill Kristdemokraterna i Järfälla satsa på sådan utbildning i Järfällas för- och grundskolor samt socialtjänst. I skolorna ska det finnas en elevhälsogaranti som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan varje skoldag, exempelvis skolsköterska eller kurator. Alla barn bör kunna erbjudas rutinmässiga samtal med skolans kurator.
M:
Vi har under mandatperioden genomfört konkreta och riktade insatser för att stärka elevhälsan och vi ser ett behov att den typen av satsningar också fortsätter. Vi ser att den psykiska ohälsan ökar och allt fler unga söker hjälp och därför är det mycket viktigt att barn och unga så snabbt som möjligt kan få hjälp och stöd av personal med hög kompetens.
MP:
—
V:
Vi vill arbeta för en utökad elevhälsa, där tillgången till psykologer, kuratorer, speciallärare och specialpedagoger finns. Vi vill även ge lärare mer tid för förarbete och reflektion. Vi vill alltså se mer tid för eleven istället för administration. Vi vill också se en speciell utbildningsinsats så att de resurspedagoger som finns anställda får en utbildning inom npf och hur man bäst bemöter dessa barn. Utöver detta behöver vi breda utbildningsinsatser till all personal inom skolan och socialtjänsten.
S:
Det är A och O att verksamheterna har resurserna som de behöver för att bedriva sin verksamhet. Det kräver som sagt att pengarna som är avsedda för undervisning stannar i klassrummen och ett stopp för nedskärningarna på skolan. Om rektorerna skulle ha mer lugn och ro i ekonomin så har vi tillit till att de också, i dialog med skolpersonalen, har kapacitet att bedöma vilken vidareutbildning som behövs. Vid behov är vi inte främmande för att göra en särskild ekonomisk satsning för ett kompetenslyft inom NPF.
Vi ser stora behov av att elevhälsan får mer resurser för att kunna arbeta med det förebyggande arbetet. Vi har därför formulerat tydligare riktlinjer för elevhälsans utformning, med krav om att det ska finnas på varje skola.
SD:
Alltför många skolor idag kan inte möta behoven hos elever med funktionsnedsättningar. För oss är det viktigt att elever och vårdnadshavare känner sig trygga och får sina behov uppfyllda i skolan. På grund av sämre lärartäthet eller dåligt anpassade lokaler finns en risk att just barn och ungdomar med NPF hamnar i kläm. Vi vill se att skollagen förtydligas så att det framgår att skolor ska ha grundläggande fysisk tillgänglighet. Skolan ska vara en plats att tillgodogöra sig undervisning och att vara socialt aktiv. Vi vill därför se att rektorsutbildningen ska innefatta utbildning om elever med funktionsnedsättning samt att lärarutbildningen ska det om möjligt ingå praktik på särskola eller specialskola.
L:
En förstärkning av elevhälsan är en av de viktigaste skolfrågorna vi drivit under mandatperioden. Bl.a. har vi gett elevhälsan ett tillskott på 6 miljoner för att till viss del kompensera för den resursbrist som funnits under lång tid. Vi vill fortsätta arbetet med att stärka elevhälsan under kommande mandatperiod. Elevhälsan måste vara tillgänglig för eleverna på alla skolor, samt ha tillräckligt med resurser att arbeta långsiktigt förebyggande. Till exempel genom kompetensutveckling för personal.
Fråga 6
Läsa, skriva och räkna-garantin är ett viktigt redskap för att upptäcka och sätta in tidiga insatser. Hur tycker ditt parti att garantin efterlevs i Järfälla idag? Hur vill ni utveckla och uppfylla garantin under kommande mandatperiod?
BAKGRUND: Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet sätts in först i slutet av grundskolan. Då riskerar elevens behov av stöd att bli större än om man sett behovet tidigare. Särskilt stöd är vanligare bland pojkar än bland flickor. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar ny statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2021/22. Detta trots att läsa-skriva-räkna-garantin sedan 2019 är en del av skollagen och stipulerar att alla elever i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 3 ska scannas för tidiga stödinsatser. Enligt utbildningsdepartementets beredning räknade man med att drygt hälften av alla elever skulle bli föremål för någon form av extra insats. Dokumentation och överlämning mellan stadier är en annan viktig del av garantin.
Källa: Skolverkets pressmeddelande från 22 04 21.
C:
Vi kommer genom våra satsningar på utökat stöd och förtydligat ansvar genom handlingsplaner, förbättrad elevhälsa, läxhjälp och sommarskola arbeta kontinuerligt för att förbättra resultaten.
Tidiga screeningar av elevers läs- och skrivförmåga samt matte kunskaper är viktigt för att upptäcka i tid och h fördela resurser efter det i åk 1 och åk 2. Samt att skolorna arbetar med generella anpassningar i klassrummen för att alla elever ska kunna ta till sig undervisningen. Dessutom ska ett språkutvecklande arbetssätt prägla alla ämnen i skolan. Lärarna i kommunen ska få tid till att planera och utvärdera sin undervisning istället för administration.
KD:
Läsa- skriva räkna garantin är ett viktigt redskap för att upptäcka och sätta in tidiga insatser. Kristdemokraterna har i dagarna frågat Barn och ungdomsförvaltningen hur denna garanti efterlevs i Järfälla och vi inväntar svar.
M:
Idag genomförs tidig screening för att vid behov kunna sätta in resurser så tidigt som möjligt. Screening görs vid två tillfällen och det första göra redan i förskolan. Det är i grunden väldigt positivt att detta genomförs så tidigt som möjligt och att det följs upp så att man på ett bra, säkert och effektivt sätt kan möta barnen och eleverna så tidigt som möjligt. Allt handlar om att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna att nå målen och detta vill fortsätta att arbeta med och utveckla.
MP:
Vi i MP menar att läsa – skriva- räkna garantin ska utvecklas genom att elevens färdigheter utvärderas kontinuerligt. Det är viktigt att eleven knäcker tex läskoden innan de lämnar lågstadiet. Det finns olika verktyg som redan används i kommunen där elevens läs-, skriv- och räknefärdigheter utvärderas men vi upplever att stödet sätts in för sent, det tar för långt tid innan stöd sätts in. Eleven måste tex ”knäckt läskoden” innan åk 4 då abstraktionen i undervisningen öka markant. Läraren måste ha mandat att remittera stödinsatser för de elever som behöver det dvs investera i ett tvålärarsystem på lågstadiet för alla så tid för stöd kan genomföras skyndsamt när det upptäcks ett behov av stöd (ej extra anpassning)
De flesta lågstadier har ett tvålärarar-system på lågstadiet idag men ett fåtal är kvar.
V:
Läsa, skriva och räkna-garantin fungerar idag tyvärr som en papperstiger. Tanken med den var att elever skulle upptäckas och få stöd i tid. Dessvärre ser vi att det inte fungerar. Sådana här valfloskler vill vi undvika. Att sätta en garanti utan att finansiera den kommer inte göra någon skillnad, som vi ser med denna. Vi vill finansiera våra motioner och förslag. Det är den stora skillnaden mot vissa andra partier. Vi sätter pengarna där de behövs. I skolan.
S:
Intentionerna med Läsa-, skriva- och räkna-garantin är mycket bra. Ju tidigare stödinsatserna sätts in, desto bättre. En förutsättning för att det särskilda stödet ska kunna sättas in tidigt är dock att det finns resurser för att finansiera det. Det är därför djupt problematiskt att grundskolorna i Järfälla inte fått täckning för sina ökade kostnader under den senaste mandatperioden, vilket inneburit nedskärningar i verksamheterna och att särskilt stöd fått stå tillbaka. Det tycker vi som sagt är fel, och vill istället ge rektorerna bättre ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet i linje med lagstiftningen.
SD:
Järfälla kommun hamnar i mitten i mätningar om skolans resultat. Vi har också förbättra resultaten under ett par år nu vilket är mycket bra. Med det sagt finns det mycket mer kvar att göra för att vi ska känna att vi gör tillräckligt bra jobb för våra elever. Vi behöver öka mängden pedagoger i vår verksamhet. Även lärartätheten i kommunen är för svag för att vara nöjd. Så satsningar på dessa områden är nödvändiga. Det arbetet börjar redan från förskola och hela vägen till gymnasiet.
Det måste finnas studiero så att elever oavsett om man lever med någon form av diagnos eller inte får respekt för sina behov att lyckas med studierna.
L:
Skolorna arbetar löpande med garantin idag. Men vi är naturligtvis inte nöjda förrän vi lyckas med det till fullo. Här tror vi att det åter igen, är viktigt med långsiktigt arbete. Det är viktigt att identifiera barns särskilda behov tidigt så att förskolan och skolan har möjlighet att arbeta med det över tid. Det är alldeles för sent att sätta in insatser i högstadiet, utan allra helst ska behov av särskilt stöd identifieras redan i förskolan. Flera av de åtgärder vi tagit initiativ till i frågorna ovan och nedan tror vi kan bidra
till att förbättra detta.
Fråga 7
Hur vill ditt parti stötta och hjälpa ungdomar och vuxna med NPF som har svårt att komma in på arbetsmarknaden samt ungdomar som varken studerar eller arbetar (UVAS)?
BAKGRUND: Idag är det ca 150 000 unga i ålder 16-29 år som vare sig studerar eller arbetar. En riskfaktor för att hamna i UVAS är funktionsnedsättning. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor har skrivit en rapport om detta, som pekar ut funktionsnedsatta som en överrepresenterad grupp.
Källa: https://www.mucf.se/publikationer/ett-langvarigt-utanforskap
C:
Här vill vi att kommunen rent generellt utvecklar samarbete med företag som etablerar sig i kommunen för att fler ska få chansen att arbeta eller praktisera. Vi vill också sträva efter ökad ekonomisk trygghet för personer med LSS-insatser genom att bland annat aktivt arbeta för fler arbetstillfällen inom kommunen samt förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att driva företag genom påverkan och en ökad dialog med andra aktörer och myndigheter som försvårar detta i onödan.
Stötta studievägledare med resurs och kompetens att matcha rätt person till rätt tjänst oavsett NPF-bakgrund.
KD:
Alldeles för många ungdomar varken arbetar eller studerar idag och flera av dem har säkerligen en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med rätt förebyggande insatser så att skolgången fungerar samt tidiga diagnoser och stöd läggs en bra grund. Efter avslutad skolgång behövs en arbetsförmedling som kan bedöma den individuella kompetensen och därefter matcha den unga mot arbetsmarknaden så förbättras möjligheterna till ett jobb som passar.
M:
Moderaterna är för en arbetslinje som gäller alla som vill och kan jobba. Att ha ett arbete att gå till är viktigt av väldigt många anledningar. Kollegor, fikaraster och semester är några men också att kunna få lön varje månad för sitt arbete och att vara inkluderad och delaktig i samhället. Vi har löpande satsat på kommunens arbetsmarknadsenhet och gjort ett målmedvetet och omfattande arbete för att stärka och förbättra företagsklimat. 5 av 6 jobb skapas i små och medelstora företag och vi vill skapa goda möjligheter för fler företag att etablera sig i Järfälla och bidra till att ta ett socialt ansvar på arbetsmarknaden.
MP:
Järfälla kommun har ett mycket välfungerande KAA- det kommunala aktivitetsansvaret med SYV, kuratorer, arbetsmarknadskonsulenter i ett nära samarbete med socialtjänsten för ungdomar mellan 16–24 år där ett individuellt stöd finns för varje individ i nära samarbete med hemmet. I gruppen 20–24 år är det en annan problematik där många tackar nej till stöd och hjälp att hitta en utvecklande sysselsättning, individen är myndig. Denna problematik är inte helt lätt, där samverkan med föräldrar för individer hemmaboende brukar vara en framgångsfaktor men de som inte bor hemma, där är det svårt att lösa.
V:
Vi vill att kommunen hjälper till att bistå med arbeten inom den kommunala sektorn. Det skulle kunna erbjudas en rad olika tjänster i kommunens regi istället för att lägga ut uppdrag på entreprenad till privata aktörer.
S:
Vi vill se en mycket mer aktiv arbetsmarknadspolitik för att jämna ut förutsättningarna och se till att ingen lämnas bakom. Vi vill återigen se en sommarjobbsgaranti. Idag är det väldigt få av Järfällas unga som får den viktiga möjligheten till ett sommarjobb, vilket gör att konkurrensen är mycket hård. Vi tycker det är fel att det inte är fler som erbjuds sommarjobb, då det ger både nyttiga erfarenheter och kontakter. Vi vill även se satsningar på välfärdsjobb och OSA-tjänster, det är insatser som ger fler en viktig fot in på arbetsmarknaden. Därutöver är utbildning en viktig nyckel för att fler ska ta klivet från utanförskap till egen försörjning.
SD:
Vi anser samhället försökt banta bort alla ingångjobb och nuvarande regering har också skadat privata näringslivets mod att anställa folk som inte har fantastiska betyg. Det är inte bra för betyg är en dålig garant för en bra anställd i många sammanhang.
Vi vill skapa fler sommarjobb och tillfälliga tjänster i kommunen så att erfarenhet blir tillgänglig för den som är mer praktiskt än akademisk. Vi anser att vi har kommit en bra bit på vägen när det gäller individuella arbetsplatser vilket ofta är nödvändigt för att autister ska få arbetsro men det finns mer att göra även där.
Slutligen så vill vi satsa på det nya svenska folkhemmet där vi får vara som vi är men fortfarande för vara med tillsammans i en samhällsgemenskap.
L:
Att klara skolan är grunden för att komma in på arbetsmarknaden. Därför tror vi att det långsiktiga arbetet vi initierat för att förbättra arbetet med stöd till barn- och elever med särskilda behov
kommer att ge resultat på sikt. Vi vill även göra anpassningar av prao och praktik så att den passar även de elever som har särskilda behov. Studie- och yrkesvägledningen har en nyckelroll i detta på de enskilda skolorna.
Fråga 8
Hur vill ditt parti utveckla stödet för anhöriga till personer med NPF?
BAKGRUND: Ett barn med NPF innebär ofta ett extra krävande föräldraskap. Det är vanligt att föräldrar blir utmattade. Att dela livet med någon som har NPF kan innebära att mycket av struktur och ordning tillfaller partnern utan diagnos, eller att personer med NPF vill att saker är på hens sätt. Många barn som har syskon med NPF lever i en vardag full av kompromisser och konflikter. Undersökningar som Attention gjort visar att familjer med NPF ofta har minskad kontakt med familj, släkt och vänner trots att deras behov av stöd och avlastning ofta är otroligt stort.
Källa: https://attention.se/leva-med-npf/leva-nara/
C:
Kommunen ska erbjuda ett större utbud på gratis föreläsningar och kurser för att underlätta sin vardag. Det är lätt att som anhörig/ förälder glömma bort sig själv därför vill Centerpartiet stötta dessa familjer med stöd. Centerpartiet vill att kommunen ska arbeta för s.k. familjecentraler, där barnavårdscentralen, mödravårdscentralen, öppen förskola och Socialtjänsten samverkar och skapar en mötesplats för barnfamiljer.
Genom en utökad dialog med funktionshinder- och anhörigorganisationer och föreningar vill vi se till att förbättra politiken på detta område.
KD:
Anhöriga till personer med NPF behöver stöd. Kristdemokraterna i Järfälla har länge verkat för ett bra och tydligt stöd anhöriga vi har nu utökat antalet anhörigkonsulenter med ytterligare en tjänst, för att bättre kunna stödja föräldrar till barn med NPF.
Järfälla stödjer och har ett nära samarbete med Anhörigföreningen. Järfälla kommuns föräldrastödjare erbjuder ett brett utbud av stöd, exempelvis föräldragrupper, tips kring att undvika bråk och kaos, om tjat och konflikter och om känslostarka barn.
I vårt valprogram inför kommunvalet 2022 skriver vi: Trygga familjer och andra små, nära gemenskaper är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle.
Kristdemokraterna anser
M:
Järfälla har idag två anhörigkonsulenter som kan ge stöd till anhöriga. Fokus ligger på demens/senior, psykisk ohälsa och fysisk, intellektuell, psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, till exempel diagnoserna ADHD och autismspektrumtillstånd. Dessa typer av stödinsatser har Moderaterna drivit och beslutat om det är ett viktigt arbete att fortsätta att utveckla.
MP:
Elever som är inskrivna i särskolan har ofta ett sk ” kortis” så att den unge kan slappna av från hemmet och vårdnadshavaren kan fokusera på övriga barn. Något liknande borde finnas för barn och ungdomar med NPF. När det gäller vuxna har försökt gjorts men som inte fallit väl ut bla i Göteborg eftersom det också finns andra problem förutom NPF ofta såsom tex missbruk, psykisk ohälsa osv.
Vi har inget svar på hur avlastning för vuxna skulle kunna tillgodoses men vi ser att behoven finns. Socialtjänsten har ju dock ett ansvar utifrån socialtjänstlagen att barn och unga har en trygg uppväxt.
V:
Utökat samarbete med elevhälsan, möjlighet till föräldrautbildning och stödsamtal med andra föräldrar. Att dels hålla i aktiviteter tillsammans med intresseorganisationer men även hjälpa till att bidra till deras verksamheter genom ekonomiska bidrag. Det handlar också till stor del om att ge personal som möter dessa individer tid i sina tjänster för att kunna bemöta och samtala med anhöriga.
S:
En viktig insats som vi vill göra är att inrätta familjecentraler i alla kommundelar med syfte att ge stöd åt föräldrar och barn genom att samla mödravård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst som kan fungera som stöd för föräldrar.
Sen har resursskolan vid Fjällenskolan ett viktigt ansvar i förhållande till familjen. Därför är det viktigt att säkerställa att verksamheten har de resurser som de behöver.
Därutöver behöver andra välfärdsprogram fungera såsom de är avsedda, exempelvis assistansen. Vi vill att säkra rätten till personlig assistans och vill att LSS-insatserna blir mer ändamålsenliga. Vår utgångspunkt är att alla som har rätt till stöd också ska få det. För oss är det även prioriterat att vinstjakten inom assistansen motverkans och att vi motverkar att brukare eller personliga assistenter utnyttjas i kriminella syften. Vi vill också säkerställa att personer som bor på LSS-boenden ska ges fullgott stöd, service och omvårdnad. Det kräver att personalen har rätt kompetens, bra arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö.
Vi vill att Järfälla ska vara en bra kommun att leva och bo i för alla invånare, oavsett funktionalitet. Människor som är i behov av stöd och service ska få sina individuella behov tillgodosedda samt ges möjlighet att delta i samhället på sina villkor. Den som inte får statlig assistansersättning ska skyndsamt kunna få sina behov rättssäkert utredda.
SD:
Det är otroligt påfrestande att vara anhörig till någon med NPF diagnoser. Föräldrar som måste flytta på berg för att ge sina barn en vettig chans. Det tar väldigt mycket på livsgnistan.
Vi i SD Järfälla ser den tysta psykiska ohälsans pandemi som går över stora delar av världen som ett enormt hot mot samhället och välfärden. Detta drabbar alla delar av samhället men den som redan slåss med NPF, ofta mot systemet, drabbas ofta av depression och utmattning. Vi behöver hitta sätt att lokalisera drabbade och hjälpa dem. Detta inkluderar bättre utbildning av kommunens personal så att man inte bidrar med onödig stress till individer eller familjer som redan har mycket på sitt fat. Vi vill satsa på kuratorer och då inte bara för barn och elever. Vi har redan pratat om kuratorer för de inom äldrevården men det finns breda samhällslager att ta hänsyn till och som inte alltid kan bekosta en psykolog trots att man hade behövt en guide för att få kontroll över sitt egna mentala liv.
L:
Här tror vi att ett ökat samarbete mellan kommunen och civilsamhället är en nyckel. Genom organisationer som Attention, får anhöriga möjlighet att få stöd av varandra, formulera problembeskrivningar och
driva på oss politiker att fatta bättre beslut. Sedan tror vi att ett långsiktigt fokus på att öka kompetensen om NPF i hela skolorganisationen även kommer att ge bättre förutsättningar för att god dialog mellan anhöriga och skolan på en daglig basis.