Upplands-Bro: Valspecial - Attention Järfälla-Upplands Bro

Vilket parti har den bästa NPF-politiken? Det vill vi ta reda på! Därför har vi ställt åtta angelägna frågor till de etablerade politiska partierna i Upplands-Bro.

Här nedan kan man se vad de politiska partierna har svarat på våra åtta brännheta frågor inför valet. Imorgon börjar vi berätta om svaren i ett antal inlägg på Facebook. Så håll koll, det hjälper dig att göra ett välinformerat val den 11 september!

Följ oss på Facebook: Startsidan – Attention Järfälla-Upplands Bro

Fråga 1

Bör Upplands-Bro etablera en egen resursskola för elever med NPF? Varför/varför inte?

BAKGRUND: Resursskola är en skola för elever som har större behov av särskilt stöd än de får i en vanlig skola. Idag finns ingen sådan skola i Upplands-Bro, utan elever med behov av resursskola tvingas resa till andra kommuner eller nekas denna insats. Enligt kommande justeringar i skollagen kommer det att bli tydligare och enklare för kommunala huvudmän att bedriva resursskolor.

Grundskola: Idag finns undervisning på Ekhammarskolan för elever på grundskolenivå, en verksamhet som ska utvecklas utifrån behov. Det är viktigt att vi har kompetent personal och hög kvalitét på undervisningen.

Gymnasiesärskola: Den 21 oktober 2021 beslutade Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att ge Utbildningskontorets utbildningschef i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ta emot elever med NPF på Upplands-Bro gymnasiet (UBG).

I januari 2022 fick nämnden rapport med slutsatsen: Sammanfattningsvis ser utbildningskontorets utredare att det finns goda organisatoriska förutsättningar att starta upp specialpedagogisk verksamhet (SPV) på UBG, från och med hösten 2023. En avgörande aspekt för att verksamheten ska löna sig är att finns ett tillräckligt elevunderlag, något som i dagsläget är mycket osäkert kopplat till att Järfälla startar upp gymnasiesärskola, vi avvaktar och ser hur behov och intresse ser ut då det i utredningen klart framgick att kvalitet och kompetens kopplat till utbildningen är viktigare än om eleven får resa en liten bit MEN ambitionen och viljan är att starta upp och erbjuda undervisning i kommunen.

Vår långsiktiga ambition är att bygga ut Upplands-Bros totala skolkapacitet och skapa fler skolplatser anpassade för specialbegåvade barn och barn med särskilda behov. Idag pendlar 3-400 barn dagligen ut från kommunen till andra skolor. Alla dessa har säkert inte behov av specialanpassade skolor men uppenbarligen finns det något som attraherar utöver det som våra skolor i kommunen idag kan erbjuda. Att höja den allmänna resultatnivån och öka trygghet och studiero i våra skolor är en sak som vi jobbat med hårt under mandatperioden och ser fortsatt stort behov av framöver. Ambitionen för en kommun av Upplands-Bros storlek måste vara att attrahera det stora flertalet av kommunens barn och kunna erbjuda både skolplatser och en utbildningsnivå som passar alla barns behov. För det behövs det fler skolor och en bättre mix av skolor av olika profil och pedagogiska inriktningar men det är ett långsiktigt arbete och måste också balanseras rent ekonomiskt.

KD:

Upplands-Bro kommun har redan etablerat en resursskola på grundskolenivå och överväger att också göra det på gymnasienivå. KD har varit pådrivande att få detta till stånd och undvika att barn och ungdomar måste transporteras till andra kommuner för att få den support de behöver och har rätt till.

Historiskt sett så har Upplands-Bro kommun inte haft någon kommunal verksamhet för elever i behov av extraordinärt stöd. De kommunala verksamheterna har endast kunnat möta elever med behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Kommunen har då köpt platser på fristående resursskolor i andra kommuner.

Vi i Alliansen styr i kommunen sedan 2018 där ingår de fyra borgliga partierna M, L, C, KD. Vi uppmärksammade problemet med att skicka dessa barn från sin egna trygga hemkommun till andra kommuners skolor. Alliansen i Utbildningsnämnden tog beslutet att kommunen ska själva skapa särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av extraordinärt stöd (ofta NPF/AST). Sedan två år har kommunen särskilda undervisningsgrupper för dessa elever. Hösten 2022 kommer kommunen ha särskilda undervisningsgrupper för grundskolans alla skolår.

Centerpartiet i Upplands-Bro ser positivt på att det ska finnas en resursskola i kommunen. Vår kommun har mycket att erbjuda när det gäller friluftsliv och tätortsnära grönområden. Men att etablera en resursskola är ett stort åtagande och förpliktigar.

En resursskolas uppgift är att ändra sammanhanget och miljön efter de elever som finns där. Stress uppstår när det är obalans mellan krav och förmåga. Barnen måste få vistas i en lärmiljö som kan kompensera för olika grader av bristande färdigheter hos de elever som skolan möter. Det är viktigt att skapa en inkluderande lärmiljö för alla elever oavsett färdighetsutveckling. Vi tror också att det är viktigt att erbjuda dessa elever en flexibel skolgång, både gällande tid och plats.

Vi ser också att många av de barn som idag går på resursskolor i andra kommuner har en lång resväg, vilket kan resultera i en dålig start på skoldagen med lång väntan och många sinnesintryck för barnen. Vi ser positivt på att barn och familjer i kommunen får en ökad tillgänglighet till skolan och möjlighet till att umgås med vänner efter skoltid.

För elever med en NPF-diagnos måste det finnas möjlighet till en individuellt anpassad läroplan, och att siktet redan ifrån förskoleklass är inställt på att eleven ska klara av årskurs 9.

Därför föreslår vi att Upplands-Bro kommun under andra halvåret 2022 – första halvåret 2023 – genomför en högprioriterad utredning kring behov/förutsättningar gällande en resursskola i Upplands-Bro.

MP:

Ja. Både for autismspektrat och ADHD.

Ja. Jag har en bekant som har en son som skulle ha en nytta av en specialiserad skola på NPF eftersom kunskaperna inte räcker till full ut för honom på den skolform som nu finns att erbjuda i kommunen.

SD:

Ja, det borde finnas en resursskola i varje kommun. Denna skola borde även de barn/ungdomar som ligger precis på gränsen för en intellektuell funktionsnedsättning få tillträde till. Som det är idag, så kvalar dom inte in för LSS, utan hamnar mellan stolarna och placeras då i en vanlig klass. Det blir en tuff skolgång för dessa barn som oftast har fler diagnoser (upp till 3 – 4 st). Konsekvensen blir en upplevelse av ständiga misslyckanden och ångest över skolsituationen med en stor risk för att bli hemmasittare.

Fråga 2

Hur vill ni utveckla kommunens särskilda undervisningsgrupper?

BAKGRUND: Idag finns alltför få platser i särskild undervisningsgrupp för barn och ungdomar med NPF. Undervisning i helklass är inte alltid ett alternativ, och då är det viktigt att kommunen erbjuder andra undervisningsformer. Det faller då på varje enskild skola och rektor att utforma undervisningen, ofta med alltför begränsade resurser och otillräcklig kunskap om ämnet.

Fler kommunala resursskolor ska finnas för de elever som har ett särskilt stort behov av stöd, och ingen elev ska lämnas utan möjlighet att komma vidare till gymnasiet. Elever med funktionsnedsättning ska ges bättre möjlighet att läsa delar av sin anpassade utbildning inom ramen för den ordinarie grund- och gymnasieskolan

Under mandatperioden har vi inrättat ett socialt skolteam för att jobba mer konsekvent med hemmasittarproblematiken och vi har byggt ut de kommungemensamma resursgrupperna som idag är 5 till antalet. Vi har 2 särskilda språkgrupper för de mindre barnen med språkstörningar. Elevhälsoarbetet är en viktig pusselbit i att tidigt identifiera behov hos barnen för att snabbt kunna sätta in adekvata åtgärder. Vi har flyttat ut kuratorerna till de enskilda skolorna vilket under rektorns ledning gör det kurativa arbetet mer anpassat till den enskilda skolans behov.

KD:

KD: Det finns särskilda undervisningsgrupper. Elever som behöver studiero och hjälp i mindre grupp skall få det med målet att de skall återgå till att delta i normal skolklass. Möjligheten för olika elever att göra det skiftar förstås mycket.

De särskilda undervisningsgrupperna har haft en bra utveckling och utbildningskontoret har lyckats rekrytera kompetenta lärare och andra resurser till grupperna. De som arbetar i grupperna får kontinuerlig handledning och utbildning/fortbildning. Grupperna har haft/har kapacitet att ta emot fler elever men det krävs att eleven har behov av extraordinärt stöd. Hittills är det inte för få platser i de särskilda undervisningsgrupperna. Skulle det bli fallet så får utbildningskontoret naturligtvis överväga att tillföra fler grupper. Vi har betydligt högre kapacitet i kommunen idag än det antal som har placerats i resursskolor tidigare. Bilden att resurserna inte räcker för att ge eleverna det stöd som de har rätt till, är inte en bild som delas av ansvariga rektorer eller utbildningskontoret. Rektorer som inte klarar att ge elever det stöd som de har rätt till inom given budgetram ska anmäla det till huvudman. Inga anmälningar har inkommit från någon skolenhet. Rektorer och elevhälsoteamen utbildas i dessa frågor. Det utreds även om Upplands-Brogymnasiet ska har resursgrupper inom något eller några program.

Vi vill att kommunens särskilda undervisningsgrupper redan ifrån tidig skolålder ska vara en del i det stöd kommunen kan erbjuda barn och ungdomar med en problematisk skolsituation, men även under olika perioder under hela studietiden.

Vi ser att en särskild undervisningsgrupp också skulle kunna vara en möjlighet för en elev som behöver lite extra stöd utifrån sitt mående, exempelvis vid psykisk ohälsa.

Vi vill att varje skola ska ha en särskild undervisningsgrupp för att eleven inte ska behöva bryta upp från sin trygga miljö och sina skolkompisar. Det behöver finnas en grupp per stadium för att samla barn i samma åldersgrupper.

Undervisningsgruppen behöver också inkludera praktisk/estetiska ämnen såsom idrott och musik, ämnen som ofta är problematiska för de barn som har behov av att undervisas i mindre sammanhang.

Vi ser också att man behöver komplettera pedagogerna med personal som också har en mer psykosocial profil, exempelvis arbetsterapeut, socionom, kurator eller liknande.

MP:

Ja som ett mellansteg mellan Resursskola och ordinarie klass. Med inriktning autismspektrat resp ADHD och med anpassningar vid tex dyslexi.

Individanpassad undervisning där även terapeutiska inslag i att fungera i både mindre och i större grupp ingår.

SD:

Det måste finnas utrymme för små klasser för dessa barn, och då med lärare som är specialutbildade för alla olika diagnoser, som ofta är i kombination. Minst 2 st lärare/klass. Dessa barns problematik kräver lugn och ro, fasta rutiner och förutsägbarhet för att dom ska fungera.

Fråga 3

Hur vill ditt parti stötta elever, hem och skola där eleven hamnat i problematisk skolfrånvaro? Är ni t ex för eller emot vitesföreläggande mot vårdnadshavare till s k hemmasittare?

BAKGRUND: Tre av fyra elever med hög skolfrånvaro kan ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Barn och unga med autism eller adhd har det svårast i skolan. Närmare sju procent av alla elever i gymnasieskolan har problematisk frånvaro, enligt Skolverket. Hur stor andel av dem som har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är inte känt men det finns indikationer på att det kan vara så mycket som 75 procent.

Källa: Habilitering & Hälsa, Region Stockholm (https://www.habilitering.se/fakta-och-rad/temasidor/skola-och-npf/manga-med-hog-franvaro-har-npf/)

Det förebyggande arbetet för att motverka att elever får lång och problematisk frånvaro ska utvecklas, liksom kommunernas och regionernas stöd till både skolor och föräldrar för att elever ska komma tillbaka till skolan. Fler kommunala resursskolor ska finnas för de elever som har ett särskilt stort behov av stöd, och ingen elev ska lämnas utan möjlighet att komma vidare till gymnasiet Elever med funktionsnedsättning ska ges bättre möjlighet att läsa delar av sin anpassade utbildning inom ramen för den ordinarie grund- och gymnasieskolan.

Föräldrar har ansvar för att se till att barnet får en trygg och god uppväxt. Samtidigt behöver samhällets stöd till föräldraskap bli väsentligt bättre. Alla föräldrar ska tidigt och återkommande erbjudas både generella och riktade evidensbaserade föräldrastödsprogram.

Vite kan komma i fråga men då i sista hand, först stöd till familjen och eleven.

Liberalerna går till val lokalt på devisen ”En skola som funkar för alla” och med det menar vi att det behövs särskilt fokus på de kanske 10-20 % barn som har särskilda behov eller på övrigt sätt är särbegåvade. Alla barn måste ges möjlighet att klara skolan och därför har vi drivit på för att utöka stödet under mandatperioden till hemmasittare och barn med NPFdiagnoser.

KD:

Vi är emot vitesföreläggande. Vi tror inte på den vägen. Vi har ett kvalificerat skolteam som får tilldelat sig de elever som har svårigheter med bl.a. med hemmasittande. Teamet arbetar med relationerna eleven – hemmet – skolan och kopplar både till utbildnings- och socialförvaltningarna. KD har varit med och drivit fram denna väl fungerande lösning.

På gymnasienivå är frågeställningarna bl.a. på grund av att gymnasiet inte är en obligatorisk skolform. Det övergripande målet på grundskolenivå är att alla elever skall nå gymnasiekompetens. Läroplikten börjar när barnet fyller 7 år och upphör när grundskolans lärokurs har fullgjorts eller det har förflutit tio år sedan läroplikten började. Kristdemokraterna menar att det finns något att lära av Finlands läroplikt, där fokus ligger på att eleven ska uppnå tillräckliga kunskaper, snarare än att eleven ska fullgöra ett visst antal år i grundskolan. Problemet med den svenska skolplikten är att den upphör vid en viss ålder, alldeles oavsett uppnådda kunskaper. Det är ett svek mot de barn och ungdomar som inte lyckas.

Kommunen har färre hemmasittare än andra jämförbara kommuner. Varje hemmasittare och varje elev med hög skolfrånvaro är en för mycket. Det finns särskilda satsningar som drivs i samarbete mellan utbildningskontoret och socialkontoret, med fokus på elever som riskerar att hamna i en problematisk skolfrånvaro eller som har en problematisk skolfrånvaro, Sociala skolteamet. Vitesföreläggande är ofta svårt att driva igenom eftersom det krävs att vårdnadshavare aktivt håller sitt barn hemma och inte vill att barnet ska gå i skolan. En vårdnadshavares oförmåga att få barnet till skolan kan inte leda till att vite utdöms. Däremot kan skolan göra en orosanmälan till socialkontoret om man anser att vårdnadshavaren brister i sin förmåga som vårdnadshavare. Rektor ska dock anmäla hög skolfrånvaro till huvudman så att frågan om vitesföreläggande kan utredas.

Vi ser att man måste arbeta med hela nätverket runt den individ som har den problematiska skolfrånvaron. Eftersom så kallade hemmasittare till stor del representeras av barn med NPF, men också psykisk ohälsa, så är det viktigt att utbilda och involvera vårdnadshavare i ett tidigt stadie.

Det finns en bakomvarande orsak till att barnet inte klarar av att gå till skolan. Barn väljer inte ett utanförskap om de har möjlighet att få vara i ett sammanhang där de känner sig trygga och mår bra.

Den fysiska, psykosociala miljön och pedagogiken behöver anpassas till dessa elevers förutsättningar.

Här vill vi att kommunen ska utveckla samarbetet inom flera områden runt eleven såsom socialtjänst, BUP, utbildningskontoret, familjestöd och föreningslivet men även stärka anhörigstödet för far- och morföräldrar. Vi tror att ökad föreningsnärvaro i skolan kan vara bra för en del barn med NPF, bland annat för att öka utbudet av möjliga fritidsaktiviteter som kan passa – och på tider som passar bättre.

Vi vill att kommunen NPF-säkrar alla led inom organisationen genom utbildning och erfarenhetsutbyte. Vi tror att nyckeln är att finna ett lustfyllt lärande och lärare/personal som har kapacitet att möta varje individs svårigheter och utveckla dess styrkor.

Vi är definitivt emot vitesföreläggande. Att lägga på ytterligare krav på föräldrarna i den här situationen, med till exempel vitesförelägganden eller orosanmälningar, tror vi inte är rätt väg att gå för barnet/ungdomen och dess familj. Vi tror mer på ett insatt stöd av en koordinator för att hjälpa till att samordna och stötta under återgången till skolan.

MP:

Vitesförelägganden för att straffa familjer med barn i behov av stöd säger miljöpartiet nej till.

Vi behöver en samordnade funktion som stöttar och håller ihop insatserna för varje elev med problematisk skolfrånvaro. Gentemot skola, BUP och Socialtjänst m fl relevanta aktörer. Vi ska erbjuda en bred palett av lösningar i form av utbildning, praktik och feriejobb kopplat till individens aktuella behov och situation.

Enstaka elever kan, för att komma framåt i sitt lärande behöva ha en viss hemundervisning men detta måste utformas från fall till fall.

Upplands-Bro saknar ett enhetligt program över hur elever skall motiveras att komma tillbaka till undervisningen när de blir aktivt frånvarande.

Här skall vi, i stället för piska, där bl a vite kan ingå ha en aktiv uppföljning av dessa elever med en patrull som dyker upp i hemmet varje gång eleven saknas vid skolstart. Även de föräldrar som i sin missriktning ofta sjukanmäler sitt barn skall ha dessa besök.

SD:

Vi är emot ett vitesföreläggande för vårdnadshavare, då en stor del av barnen/ungdomarna blir hemmasittare, framförallt de med en stor problematik på grund av att skolan inte ger rätt stöd och hjälp med resurser. Samt att många barn med problematik har det svårt i en stor skola med stora klasser. Dom orkar inte hålla ihop med så många intryck under en hel skoldag. Det är för få lärare som har en tillräcklig utbildning för att hantera och tillgodose dessa barns behov, samt att det är överlag för stora klasser idag, så läraren hinner inte med. En annan väldigt vanlig orsak till att dessa barn inte får de resurser som de har rätt till är ekonomin. Stora besparingar på skolan innebär att det dras in även på detta.

Fråga 4

Majoriteten av elever med autism når inte gymnasiebehörighet. Hur vill ditt parti komma till rätta med det?

BAKGRUND: Enligt Autism- och aspergerförbundets Novusundersökning låg det nationella genomsnittet på 64% som inte nådde behörighet 2021.

Alla barn i Sverige ska få en god utbildning och bildning. Vi ska göra det genom fokus på kunskapsuppdraget, mer personal i skolan och fler utbildade lärare med bättre förutsättningar. Elever ska få mer tid för lärande så att man kan nå längre genom bättre studiero, tidiga stödinsatser och en förlängd skolplikt dvs Gymnasieskola ska göras obligatorisk och skolplikten förlängas till 18 års ålder.

KD:

I enlighet med vad som anförts i punkt 1 och med anpassning till de speciella behov som en elev med autism har.

Genom kompensatoriskt stöd.

Vi tror att det är viktigt att skapa en miljö som passar för individen. Skolan måste byggas på̊ den vetenskapliga insikten att det inte finns två̊ barn som utvecklas exakt lika. Varje barns utvecklingsväg har sin egen unika form. Stöd och flexibilitet är nyckelord, och som nämnts ovan är tillgänglighet till små resursgrupper otroligt viktigt för denna grupp. På så sätt kan alla barns resurser tas tillvara och var och en kan utvecklas till sin fulla potential. Personalens kompetens inom NPF behöver säkras så att de kan bemöta alla elever på att bra sätt.

Att arbeta med lustfyllt och engagemangsdrivet lärande där man utgår från elevens behov av stimulans och delaktighet. Det måste finnas en lugn och tillitsfull kontakt med föräldrar kontinuerligt, och att eleven skall kunna arbeta med sina uppgifter och mål oavsett plats för undervisningen. Det är viktigt att man lyfter möjligheten till digital undervisning för de elever som inte tar del av klassrumsbaserad undervisning.

Barn med autism behöver mer stöd både i lärosituationer och i den sociala miljön. Skolan behöver också vara snabbare på att agera på tecken på problematisk frånvaro och psykisk ohälsa, för att kunna sätta in tidigt stöd.

MP:

Vi har dubblat kuratorstätheten I våra budgetar och öronmärkt pengar till ett team med socialpedagoger ca 10 tjänster. Tidiga insatser redan i förskoleklass.

Vi behöver en samordnade funktion i kommunen som stöttar och håller ihop insatserna för varje elev med problematisk skolfrånvaro. Gentemot skola, BUP och Socialtjänst m fl relevanta aktörer för att avlasta föräldrarna och se till att stöd kommer på plats tidigt.

Vi tar bort betyget icke godkänd och låter alla ha en möjlighet till att söka till gymnasiet. Även om det skrivande och läsande språket kan vara ett hinder för några skall en bedömning inför gymnasiestudier också innefatta insättandet av stödpersoner och andra hjälpmedel. Detta kommer att medverka till en gynnsammare studieutveckling på gymnasienivå.

SD:

Vi vill inrätta små klasser med specialutbildade lärare och satsa på resursskolor.

Fråga 5

Hur vill ert parti stötta det förebyggande arbetet för elever med NPF? Hur vill ni t ex använda och utveckla elevhälsan, och hur vill ni stärka skolpersonalens och socialtjänstens kompetens gällande NPF?

BAKGRUND: Omkring 75 procent av skolorna i Sverige är inte ”good enough” när det gäller att bemöta och inkludera elever med NPF. Det visar resultat från Inclusio, ett kartläggningsinstrument framtaget för att skolpersonal på ett systematiskt sätt ska kunna kartlägga hur grundskolan fungerar och aktivt arbetar kring inkludering för elever med NPF. Det finns bland annat en självupplevd kunskapsbrist bland personalen, även hos speciallärare som anser att de saknar rätt utbildning för att kunna arbeta förebyggande.

Källa: Habilitering & Hälsa, Region Stockholm (https://www.habilitering.se/fakta-och-rad/temasidor/skola-och-npf/manga-med-hog-franvaro-har-npf/)

Kunskapskraven ska vara tydliga, betygssystemet rättvist och ordningsreglerna väl kända. Ingen elev ska halka efter eller hållas tillbaka. Läsa-skriva-räkna-garantin ska följas upp och fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställas. Alla skolor ska ha en väl utbyggd elevhälsa och kunna erbjuda det stöd som behövs. Det förebyggande arbetet för att motverka att elever får lång och problematisk frånvaro ska utvecklas, liksom kommunernas och regionernas stöd till både skolor och föräldrar för att elever ska komma tillbaka till skolan. Fler kommunala resursskolor ska finnas för de elever som har ett särskilt stort behov av stöd, och ingen elev ska lämnas utan möjlighet att komma vidare till gymnasiet. Elever med funktionsnedsättning ska ges bättre möjlighet att läsa delar av sin anpassade utbildning inom ramen för den ordinarie grund- och gymnasieskolan. Alla elever ska ha rätt till goda läromedel.

Elevhälsoarbetet är en viktig pusselbit i att tidigt identifiera behov hos barnen för att snabbt kunna sätta in adekvata åtgärder. Vi har flyttat ut kuratorerna till de enskilda skolorna vilket under rektorns ledning gör det kurativa arbetet mer anpassat till den enskilda skolans behov.

Vår långsiktiga ambition är att bygga ut Upplands-Bros totala skolkapacitet och skapa fler skolplatser anpassade för specialbegåvade barn och barn med särskilda behov. Att höja den allmänna resultatnivån och öka trygghet och studiero i våra skolor är en sak som vi jobbat med hårt under mandatperioden och ser fortsatt stort behov av framöver.

KD:

Generellt har vi inställningen att de av någon anledning svagpresterande eleverna skall fångas upp tidigt – ju tidigare i åldrarna ju bättre. Vi hänvisar också här till vårt östra grannland som varit mycket konsekventa att ta sig an elever med NPF tidigt i åldrarna vilket har lett till goda resultat. Vi betonar speciellt att det skall finnas lärare med specialkompetens så att barn med NPF kan upptäckas tidigt och få det stöd som eleven behöver. Kompetens, vidareutbildning etc är nyckelbegrepp.

Det arbetet som är påbörjat och som beskrivits i tidigare frågor kommer att fortsätta och utvecklas. Kommunens särskilda undervisningsgrupper ger en möjlighet att jobba med inkludering i kommunen och i våra kommunala skolor och klasser. Den möjligheten ges inte på de fristående resursskolorna.

Vi vill i grunden NPF-säkra alla Upplands-Bro skolor och att alla elever får tillgång till en likvärdig elevhälsa. Det är viktigt att arbeta med att kontinuerligt NPF-utbilda personalen i såväl förskola som skola för att redan i förskoleåldern nå̊ barn som riskerar framtida svårigheter i skolan och i samhället.

Elevhälsan måste stärkas och få en tydligare roll i den kommunala organisationen. Vi vill att elevhälsan tillsammans med skolpersonalen ska få möjlighet att arbeta mer med förebyggande åtgärder och kunna ringa in utmaningar och möjligheter långt innan det blir nödvändigt med kritiska åtgärder. Man ska också ha en tät kontakt med vårdnadshavare.

Vi ser också att det är viktigt att man utökar teamen med nya typer av roller så som arbetsterapeuter, terapihundar, stödkompis /stödvuxen eller andra mer “mjuka” profiler.

Vi vill att skolpersonalen ska utöka sin kunskap för att kunna använda andra typer av inlärningsmetoder som exempelvis “lära med djur och natur”, poddar, digitala studieverktyg samt skapa ett samarbete med Kultur & Fritidsteamet inom kommunen.

Det är viktigt att säkerställa att alla kommunanställda oavsett organisatorisk tillhörighet ska vara uppdaterade och inneha adekvat kunskap om NPF för att möta både barn, ungdomar och dess familjer.

MP:

Vi har dubblat kuratorstätheten I våra budgetar och öronmärkt pengar till ett team med socialpedagoger ca 10 tjänster. Tidiga insatser redan i förskoleklass.

Vi vill införa en kompetensutbildning på områden social och psykisk hälsa hos våra elever, där även NPF innefattas i elevhälsan, för lärare, på skolhälsovården och att ge grundkunskaper till berörda kontor och nämnder på kommunal nivå.

PBU har i dag och verkar att ha inom en överskådlig framtid allt för långa köer och utredningstider vilket gör att skolhälsovården absolut måste ansluta personal med adekvata kunskaper även inom dessa områden.

SD:

Vi vill se fokus på att utbilda speciallärare, men även personalen på elevhälsan måste utbildas på dessa diagnoser.

Fråga 6

Läsa, skriva och räkna-garantin är ett viktigt redskap för att upptäcka och sätta in tidiga insatser. Hur tycker ditt parti att garantin efterlevs i Upplands-Bro idag? Hur vill ni utveckla och uppfylla garantin under kommande mandatperiod?

BAKGRUND: Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet sätts in först i slutet av grundskolan. Då riskerar elevens behov av stöd att bli större än om man sett behovet tidigare. Särskilt stöd är vanligare bland pojkar än bland flickor. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar ny statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2021/22. Detta trots att läsa-skriva-räkna-garantin sedan 2019 är en del av skollagen och stipulerar att alla elever i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 3 ska scannas för tidiga stödinsatser. Enligt utbildningsdepartementets beredning räknade man med att drygt hälften av alla elever skulle bli föremål för någon form av extra insats. Dokumentation och överlämning mellan stadier är en annan viktig del av garantin.

Källa: Skolverkets pressmeddelande från 22 04 21.

Ingen elev ska halka efter eller hållas tillbaka. Läsa-skriva-räkna-garantin ska följas upp och fler speciallärare och specialpedagoger utbildas och anställas. Alla skolor ska ha en väl utbyggd elevhälsa och kunna erbjuda det stöd som behövs. Det förebyggande arbetet för att motverka att elever får lång och problematisk frånvaro ska utvecklas, liksom kommunernas och regionernas stöd till både skolor och föräldrar för att elever ska komma tillbaka till skolan. Fler kommunala resursskolor ska finnas för de elever som har ett särskilt stort behov av stöd, och ingen elev ska lämnas utan möjlighet att komma vidare till gymnasiet Elever med funktionsnedsättning ska ges bättre möjlighet att läsa delar av sin anpassade utbildning inom ramen för den ordinarie grund- och gymnasieskolan. Alla elever ska ha rätt till goda läromedel.

Arbetet med ”läsa, skriva och räkna-garantin” är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Vi har i utbildningsnämnden lyft behovet av att förbättra kvaliteten i våra skolor. Den nye utbildningschefen har därför inlett ett arbete med att uppgradera hela det systematiska kvalitetsarbetet i de kommunala skolorna. Bärande tema är tidiga insatser och att fånga upp behoven i ett tidigt skede. Vi inför nu ögonrörelseprogrammet Explore i samtliga kommunala skolor. Den programvaran har visat sig vara mycket effektiv för att tidigt fånga upp och arbeta med läs- och inlärningssvårigheter.

KD:

Vi vill som anförts utifrån andra frågeställningar ovan se till att resurser sätts in tidigt, inte när eleven närmar sig slutet av högstadiet. Då är det ofta för sent. KD har sedan våren 2021 vid ett flertal tillfällen fört fram krav på åtgärder för att lyfta årskurs 3:s resultat på nationella proven. Vi kommer att fortsätta att göra detta. Insikten om att resultaten varit svaga sedan många år tillbaka har inte fått tillräcklig uppmärksamhet men frågan har nu kommit högt på agendan.

Vi i alliansen i Utbildningsnämnden har prioriterat tidiga upptäckter och tidiga insatser. Läsa- skriva- räknagarantin är en viktig del och uppföljningar görs av huvudmannen, kopplat till Skolverkets bedömningsstöd och de nationella proven i skolår tre. Kommunen har även prövat elevernas läsförståelse med hjälp av AI, Lexplore.

Vi är missnöjda med resultaten. Det finns skolor i kommunen där oroväckande många elever inte klarar de nationella proven i årskurs 3. Det finns ingen enkel lösning, men i vårt valprogram pekar vi ut några vägar.

Vi vill också utreda införandet av en så kallad resursfördelningsmodell. Vissa skolor i vissa områden kan behöva extra resurser. Hur exakt en sådan modell ska se ut för Upplands-Bros del går dock inte att besvara idag.

MP:

Allt hör ihop. Genom att satsa på elevhälsan och stöd tex genom socialpedagoger ökar arbetsron i skolan och lärarna kan fokusera på undervisning.

Redan när en elev har gått en kort tid på grundskolan finns det indikationer som kan visa på att denna elev behöver kartläggas och få de resurser som krävs för att hen i 9:an skall ha en möjlighet till att uppnå denna garanti. För andra elever kan dessa behov yttra sig senare i dess utbildning och att en inledande utredning då skall inledas utan dröjsmål.

SD:

Vi har tråkigt nog inte någon reell kännedom om hur ”läsa-skriva-räkna-garantin” efterlevs i Upplands-Bro idag. Vi vet dock med erfarenhet ifrån andra kommuner att det kan vara svårt att få till stödinsatser för barnen. Orsaken till motståndet handlar i princip alltid om ekonomi och besparingar.

Kommunerna måste ge skolorna tillräckligt med pengar för att klara av dessa barns specialbehov.

Fråga 7

Hur vill ditt parti stötta och hjälpa ungdomar och vuxna med NPF som har svårt att komma in på arbetsmarknaden samt ungdomar som varken studerar eller arbetar (UVAS)?

BAKGRUND: Idag är det ca 150 000 unga i ålder 16-29 år som vare sig studerar eller arbetar. En riskfaktor för att hamna i UVAS är funktionsnedsättning. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor har skrivit en rapport om detta, som pekar ut funktionsnedsatta som en överrepresenterad grupp.

Källa: https://www.mucf.se/publikationer/ett-langvarigt-utanforskap

Arbetsförmedlingen ska ha en lokal närvaro och samverkan med varje kommun för att säkerställa att alla som behöver stöd fångas upp i ett tidigt skede. Unga med psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller andra svårigheter ska få särskilt stöd och vägledning.

Unga som saknar gymnasieutbildning ska i första hand stöttas till att fullfölja denna och utbildningskontrakten ska återinföras. Det krävs fler och mer individuellt utformade insatser för att skapa jobb eller utbildning för personer med svag ställning på arbetsmarknaden – inte minst för funktionshindrade.

Fler ska få relevanta och anpassade hjälpmedel. Kraften i sociala företag och ideell sektors möjlighet att skapa arbetstillfällen ska tas tillvara. Samverkan mellan myndigheter, utbildningsanordnare, socialtjänsten och sjukvården ska förbättras för de som behöver samordnade insatser. Samverkan behöver utvecklas såväl inom ramen för Finsam som genom olika EU-program.

Fler långtidsarbetslösa behöver utbilda sig för att kunna komma tillbaka i arbete – även de som har en slutförd gymnasieutbildning. Ett exempel: höjt lönebidraget, något som är viktigt för att skapa förutsättningar för fler personer med funktionsnedsättning att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det krävs fler och mer individuellt utformade insatser för att skapa jobb eller utbildning för personer med svag ställning på arbetsmarknaden – inte minst för funktionshindrade. Fler ska få relevanta och anpassade hjälpmedel.

Utveckla samarbetet mellan kommunen och det lokala näringslivet för ökad kompetensförsörjning, bättre matchning, praktik och möjligheter till jobb.

I kommunen pågår flera satsningar på att fånga upp unga vuxna som halkat utanför skola och arbetsmarknad. Projektet ”Framtidslabbet”, startat i vår, är en intressant satsning för att fånga upp dessa personer och aktivt motverka risken för att hamna i långt utanförskap. Även verksamheten vid ”Bron” vid Broskolan riktar sig till äldre unga och unga vuxna och är en del i arbetet för att få in unga aktivt i samhället. Inom kommunens Socialtjänst finns också en satsning på jobbskapande åtgärder för de som står långt från arbetsmarknaden. Detta sker i ett så kallat samordningsförbund tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt Sundbybergs kommun och till nästa år även Järfälla kommun. Inriktningen är att framförallt se till individernas förmågor och inte deras oförmågor.

KD:

Menar att dessa generella synpunkter (från KDs program för skolan) på hur alla elever når ett mål som passar den enskilde också berör ungdomar med NPF. Ett extra stöd och fördjupad insikt om deras speciella behov är förstås nödvändigt.

En av de största utmaningarna vi har är att skapa förutsättningar för att tillgodose både privata och offentliga arbetsgivares behov av personal med rätt utbildning och kompetens. För att säkra kompetensförsörjningen är det väsentligt att samverkan mellan skolan och näringslivet ökar. De elever som går i skolan idag är framtidens medarbetare och entreprenörer.

Mycket skulle vinnas genom att ge barn och ungdomar en bredare och mer mångfasetterad bild av den bredd av yrkesinriktningar som arbetslivet erbjuder. Det kan vara för sent att i årskurs 9, inför gymnasievalet, börja fundera över vad man skulle vilja arbeta med, hur man kan nå dit och vilka andra alternativ som skulle kunna vara tänkbara efter givna förutsättningar. Det är därför bra att många skolor redan på lågstadiet, exempelvis bjuder in föräldrar att berätta om sitt jobb. Återkommande presentationer av företrädare för olika yrken kombinerad med den nu återinförda PRAO:n är också viktigt. Det bör kompletteras med fler möten med studie- och yrkesvägledare i grupp och enskilt. Skolans samverkan med det lokala näringslivet måste också förbättras. En ökad samverkan gynnar såväl företagen som skolan. Det är viktigt att eleverna blir inspirerade av näringslivet och de möjligheter som finns i företagande. Näringslivet kan vara en viktig resurs i klassrummet genom att företagsamma människor bjuds in till skolan för att berätta sin historia i skolan eller genom att låta elever och studenter jobba med uppdrag i företagen. Detta gäller i lika hög utsträckning för arbetsgivare inom offentlig sektor. Det skulle ge barn och ungdomar en bättre helhetsbild av arbetsmarknaden och olika valmöjligheter. På så sätt skulle fler elever kunna undvika felval till gymnasium och högre utbildning och snabbare komma ut i arbetslivet.

Studie- och yrkesvägledarnas uppdrag behöver förändras. Idag uppfattas det till stor del gå ut på att ge eleven vägledning fram till drömyrket, oavsett elevens personliga förutsättningar eller arbetsmarknadens behov. Vägledningen behöver i högre utsträckning utifrån elevens/studentens intresse och fallenhet rikta in sig mot lämpliga studier eller yrkesutbildning kopplat till arbetsmarknadens behov. Informationen behöver starkare kopplas till inom vilka sektorer och yrkesområden det finns möjligheter att få jobb.

På det sätt som är beskrivet i tidigare frågor. Det kommer även att krävas mer samarbete mellan nämnderna i kommunen och mellan kontoren.

Vi tror att det behövs ett mer flexibelt tänkande inom det här området. Vi måste komma ifrån att vägen “gymnasium-högskoleutbildning-arbete” ska vara den enda sanna. Därför vill vi utöka och stärka yrkesprogrammen i samarbete med näringslivet i kommunen, liksom att fler lärlingsutbildningar skapas i samarbete med det lokala näringslivet.

När det gäller gymnasiet vill vi att läxhjälpen förstärks. Dessutom ska alla gymnasielever ha möjlighet att starta Ungdomsföretag (UF). Det finns många exempel på framgångsrika personer med NPF som inte kommit till sin rätta i traditionell utbildning, men blommat upp när de får driva eget.

Kommunen driver idag ett projekt som kallas Framtidslabbet som riktar sig mot denna grupp, och vi ser gärna att det blir en permanent funktion i vår kommun för att stötta dessa ungdomar.

MP:

Genom anpassade eftergymnasiala utbildningar tex på folkhögskolor och inom yrkesutbildningar samt i anpassade arbetsmarknadsprojekt och jobbslussar. Genom ökat stöd till daglig verksamhet inom LSS.

Vi måste få en myndighet, helst på kommunal nivå, som tar totalansvaret för att även de som inte kan klara av alla krav som vårt kunskapsintensiva samhälle oftast frågar efter. Som det är nu sker det alldeles för få insatser där den ena handen vet var den andra gör. De flest faller så småningom mellan stolarna och sänds kors och tvärs mellan myndigheterna utan att få något adekvat stöd till att få ett arbete. Eftersom synen på arbetslösa i de politiska partierna är så pass olika lär vi här ha svårt att komma rätt.

Till att börja med behöver vi direkt efter avslutad skolutbildning eller direkt efter det att en vuxen förlorat sin tidigare anställning en ny praktikplats. En praktik bör påbörjas omgående och skall för ungdomar vara ordnad innan hen lämnar sin utbildningsplats för de som har psykiska och psykosociala diagnoser.

Där det inte går att ordna en praktikplats omgående skall det finnas kommunal dagverksamhet där en dagpenning skall utgå som morot till att åka dit och samlas där under några timmar.

I såväl hos boende hemma med familjen som i det egna hemmet det finnas utbildade, kommunala resurspersoner att tillgå, dels vid ett behov av avlastning men också för att kunna följa den med funktionsstörning till hens fritidsverksamhet och fritidsintressen. Familjen skall också kunna få stöd om och när speciellt jobbiga situationer kan uppstå till dess detta problem har lagt sig. För vuxna med särskilda behov skall det också på detta område finnas lägenheter med stödboende med utbildad dag- och kvällspersonal.

SD:

Vi anser att man måste hjälpa till med att skapa olika praktikplatser, där dom får prova på olika yrken för att hitta någonting som passar. Denna grupp hamnar tyvärr oftast på något jobb inom städbranschen, men de flesta har en stor kapacitet inom sina egna “specialområden”. Lönebidrag bör betalas ut under det första året för det företag som anställer.

Fråga 8

Hur vill ditt parti utveckla stödet för anhöriga till personer med NPF?

BAKGRUND: Ett barn med NPF innebär ofta ett extra krävande föräldraskap. Det är vanligt att föräldrar blir utmattade. Att dela livet med någon som har NPF kan innebära att mycket av struktur och ordning tillfaller partnern utan diagnos, eller att personer med NPF vill att saker är på hens sätt. Många barn som har syskon med NPF lever i en vardag full av kompromisser och konflikter. Undersökningar som Attention gjort visar att familjer med NPF ofta har minskad kontakt med familj, släkt och vänner trots att deras behov av stöd och avlastning ofta är otroligt stort.

Källa: https://attention.se/leva-med-npf/leva-nara/

Föräldrar har ansvar för att se till att barnet får en trygg och god uppväxt. Alla föräldrar ska tidigt och återkommande erbjudas både generella och riktade evidensbaserade föräldrastödsprogram. Anhörigstödet ska vara individuellt och flexibelt.

Vi vill också:

Införa avgiftsfri Kulturskola för barn, ungdomar samt personer med funktionsnedsättningar
Behålla Kulturskolan i kommunal regi och utveckla utbud, utöka tillgång och förbättra
arbetsvillkoren för pedagogerna
Återinföra nolltaxan i kommunens lokaler och anläggningar för barn och ungdomsföreningar samt föreningar för personer med funktionsnedsättningar
Ta fram en handlings- och utvecklingsplan för personer med funktionsnedsättningar
Ha ett nära samarbete med organisationer för personer med funktionsnedsättningar för att få medtillgänglighetsperspektivet i allt kommunen gör

Föreningen Attention gör ett mycket viktigt arbete för att lyfta behoven för en utsatt grupp i samhället. Vi i Liberalerna jobbar hårt för att skola och förskola och faktiskt hela samhället ska ge bättre utrymme för individuella olikheter. Vi ser gärna ett mer aktivt samarbete med Föreningen Attention i Upplands-Bro.

KD:

Kristdemokraterna har stort fokus på civilsamhället och på familjen. Det är i mötet med andra människor vi formas som personer. Trygga familjer och andra nära gemenskaper är därför en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I familjen kan barnet få en villkorslös – men inte kravlös – kärlek. Ingen familj är dock den andra lik. Vår utgångspunkt är därför att familjen och andra nära gemenskaper själva så långt som möjligt ska ha makten att utforma den egna vardagen. Det offentligas uppgift är att ge stöd i detta. Men det finns också tillfällen då familjen inte är den trygga plats den borde vara. Då måste det offentliga finnas där, inte minst för barnens skull.

Främjande och förebyggande arbete med olika aktörer, olika kontor i kommunen och det civila samhället.

Vi vill att kommunen ska arbeta tydligare med NPF-familjer och utveckla det befintliga “Anhörigstöd” som idag finns och fungerar för andra grupper i kommunen.

Vi ser ett behov av att man samordnar insatserna runt en individ med NPF, både gällande praktiska delar och i kontakten med instanserna inom stat, kommun och region och anställer en NPF-koordinator.

Ett annat exempel på viktigt stöd är det samtalsstöd som är en del i det “Stöd till anhöriga” som kommunen erbjuder. Det är viktigt att samtalsstödet, liksom andra former av stöd, är sammankopplade – och att det finns resurser.

Att en familjemedlem fått en diagnos är en utmaning i sig för de anhöriga; men det är också viktigt att stötta syskon och föräldrar – och inte minst far- och morföräldrar som utgör en viktig del i familjernas vardagspussel.

Hos alla berörda kommer det ofta upp många frågor och tankar som kan vara svåra att hantera på egen hand. För att förhindra att situationen leder till trasiga familjeförhållanden, sjukskrivning, arbetslöshet och utåtagerande barn och ungdomar, så är det viktigt för oss i Centerpartiet att sätta in tidiga åtgärder för dessa familjer.

MP:

Boendestöd inom LSS bör omfatta fler diagnoser som tex ADHD kopplat till möjligheten för avlastning och minskat medberoende / samsjuklighet. Utvecklade modeller för hela familjen via socialtjänsten.

Kommunen skall hålla med minst 1 utbildad resurs, gärna knuten till hemtjänsten, som kan komma på besök när en akut situation uppstår samt komma på schemalagda besök när ett problem visar sig att det uppstår fortlöpande vid samma tidpunkt under veckan.

Har vidare i mina svar ovan tagit upp olika idéer på vad som kan behövas för de med detta handikapp under respektive fråga.

Kan vidare för er kännedom notera att jag är aktiv i en nykterhetsförening i Handen där vi både har förmånen att dela lokal och ingå i en arbetsgrupp som träffar kommunens innevånare för att ge den hjälp till dem som vi kan stå till buds med från vårt ideella arbete.

Intresse för något motsvarande i Upplands-Bro saknas helt från de övriga politiska partierna när jag har lyft denna fråga om detta för oss viktiga ideella samarbete.

SD:

Vi anser att man bör erbjuda avlastning i form av en kontaktfamilj eller en kontaktperson att ventilera olika frågor med. Det är mycket viktigt med föräldrautbildning direkt när diagnoser är konstaterade och att man arrangerar regelbundna möten, där föräldrar i samma situation kan träffas samt ventilera och byta erfarenheter.